Mina höstiga porträttfavoriter
Hösten är utan tvekan den finaste årstiden för porträtt! Färgerna är helt perfekta och man kan välja om man vill ha mjuka eller starka kontraster beroende på solen. Motljuset är oftast vackert, men det är nästan lika fint fastän det är mulet. Jag tänkte dela med mig av mina höstfavoriter genom åren och samtidigt hoppas på att kanske hinna med en eller två fotograferingar ännu innan alla löv är borta. Åbo-modeller, hör av er! 


En oktoberdag för två år sedan tog jag de här bilderna på Sarah. Det var i mitten på oktober, nästan på dagen samma dag som idag, och här ser man hur mycket löv som fortfarande fanns kvar på träden. Kollar man ut idag finns inte ens hälften av dessa löv kvar mer, så vi hade tur det där året att löven och färgerna stannade kvar länge. Den här bilden är hur som helst en av mina favoriter just för att ljuset och färgerna är så fina här och för att den röda jackan ger en så fin kontrast i hela bilden. 

Förra hösten, inför förberedelserna till Galan, tog jag ett par bilder på Petra och hennes galaoutfit. Jag hade inte tänkt mig att bilderna skulle bli desto märkvärdigare, men på något sätt gillar jag verkligen känslan och redigeringen i den här bilden. Lite cool och hård känsla med bilarna där runtom, men samtidigt så fin kontrast till alla höstfärger och den fina modellen. 

Sedan har vi mina två, säkert mest omtalade bilder. De här bilderna på Sarah var de första bilderna som jag verkligen kände mig genuint nöjd med efteråt. De har varit mina favoriter sen dagen vi tog dem för över två år sedan och de kommer troligtvis fortsätta vara mina favoriter ett bra tag till. Det känns som det var igår då vi stod där på fältet och tog bilderna, men nej det har redan gått över två år. 

Vilken gillar ni bäst?

Det som är ganska roligt att se är att fastän en del av bilderna är över två år gamla, så har min stil inte ändrats ett dugg. Litegrann kanske, men bara på detaljnivå i så fall. När jag ser på bilderna skulle jag nämligen lika bra kunna säga att jag tog dem igår, för det är ju så det känns när jag ser på dem. Men det är kanske ett bra tecken –  att jag med andra ord har hittat min stil och mitt sätt att fota och redigera bilder på. 🙂