Måndagsbabbel och snön som kom
Äntligen har snön kommit till oss i Åbo också. Det piggar verkligen upp den annars så tråkiga och gråa staden och så blir det ju mycket ljusare på morgonen och kvällen när det ligger ett täcke med snö på marken. Hur länge den nu kommer hållas vet man ju aldrig, men förhoppningsvis hålls den kvar en liten tid i alla fall. 

Jag är egentligen sjuk. Fortfarande… Jag skrev redan i förra inlägget om att jag har hostat en massa och japp, samma hosta pågår fortfarande. Jag är inne på tredje veckan nu och har fått så ont i revbenen att jag inte längre kan göra något normalt, så troligtvis är det väl en spricka i ett revben också. Som att inte en störande hosta skulle räcka liksom. Någon läkartid får jag inte heller, eftersom jag fick som svar att man måste hosta över åtta veckor innan de bokar in en tid för “vanlig” hosta. Nej tack, jag vill inte vara sjuk i fem veckor till för att behöva gå till läkare. Då blir jag hellre frisk typ nu. Så länge jag inte får lunginflammation är jag nöjd och just nu tyder inget på det, vilket är skönt.

Nå, trots att jag är sjuk så gick jag ju såklart ut idag då det snöade. Snö-älskare nummer ett, hej hallå! Tur att jag bor nära parken, för att gå långa sträckor med min hosta finns inte på kartan. Det var så fin sol och jag kände mig nästan frisk för en stund när jag stod där i det fina vädret med den nya snön under fötterna. 😇 

Nu hoppas jag bara att jag blir såpass frisk att jag kan gå Glöggrundan på torsdag utan desto större problem. Ser så mycket framemot den och att få träffa alla fina kompisar, för vi kommer för en gångs skull vara samlade allihopa, hela Åbo-tjejgänget. Och ja, snön får ju gärna ligga kvar på marken fram tills det. 😍